Varför så tyst från oss…?

Vi måste få förklara varför det varit så tyst och stillastående på våran sida. Saken är den att våran älskade mamma blev svårt sjuk i januari och seda gick hasigt bort i Juni. Vi är förlamade av sorg och det känns milt uttryckt som om mattan slitits bort under våra fötter…..

Livet blir väldigt tomt och vi har just nu fullt upp att få våra respektive vardagar att fungera. Våran mamma var världens bästa människa och det kommer för all framtid att vara ett mycket stort tomrum efter henne…..inte vet jag hur man gör när det som inte får ske sker, inte heller vet jag vad man gör med en sorg som fyller hela ens existens, jag vet inte hur man gör när man förlorar sin älskade mamma.

En sak vet jag och det är att mamma skulle inte tycka att vi skulle sluta att kämpa för detta, och det gör vi inte heller, så håll ut.

Skriv gärna ni ändå!

Kramar från Åsa & Johanna